Slaget vid Chapultepec : Referenser, Externa länkar Wikipedia, den fria encyklopedin

Slaget vid Chapultepec

Del av mexikanska kriget

Amerikanska infanterister stormar Chapultepecs murar, samtida litografi.

Ägde rum	12-13 september 1847
Plats	Mexico City, Mexiko
Resultat	Amerikansk Seger

Stridande

USA

Mexiko

Befälhavare och ledare

Winfield Scott

George Pickett

Nicolás Bravo (tillfångatagen)

Styrka

2 000 man

1 000 man

Förluster

130 döda
703 sårade
29 saknade

1 000 döda, sårade och tillfångatagna
13 artilleripjäser erövrade

v • r

Mexikanska kriget

Texas-fälttåget

Thornton-affären – Fort Texas – Palo Alto – Resaca de la Palma

Kalifornien-fälttåget

Olompali – Monterrey – Los Angeles – Chino – Dominguez Rancho – Natividad – San Pasqual – Rio San Gabriel – La Mesa

New Mexico-fälttåget

Santa Fe – Tucson – El Brazito – Cañada – Mora I – Embudo Pass – Mora II – Pueblo de Taos – Red River Canyon – Las Vegas – Cienega Creek

Mexikanska krigsskådeplatsen

Monterrey – Buena Vista – Sacramento River – Puebla – Huamantla – Atlixco – Izucar de Matamoros – Santa Cruz de Rosales

Mexico City-fälttåget

Veracruz I – Veracruz II – Cerro Gordo – Contreras – Churubusco – Molino del Rey – Chapultepec – Mexico City

Pacific Coast-fälttåget

Guaymas – Mulege – Punta Sombrero – La Paz I – La Paz II – San Jose del Cabo I – San Jose del Cabo II – Todos Santos

Mosquito-flottan

Tuxpan I – Tuxpan II – Tuxpan III – Tabasco I – Tabasco II

Slaget vid Chapultepec ägde rum mellan den 12 och 13 september 1847 under mexikansk-amerikanska kriget. Slaget stod i och omkring palatsbyggnaden Castillo de Chapultepec, som skyddade inmarschvägen till Mexico City. Palatset försvarades av ca 1 000 mexikanska soldater, under befäl av Nicolás Bravo, mot en nära dubbelt så stor amerikansk styrka, ledd av Winfield Scott. Efter ett kraftigt artilleribombardemang stormades och intogs ställningen av amerikanerna den 13 september.

Bland de mexikanska försvararna fanns ett 50-tal kadetter. Då det stod klart att ställningen skulle falla gav Bravo order att palatset skulle utrymmas, men en mängd av hans unga kadetter vägrade överge byggnaden och slogs till siste man. En berömd episod utspelade sig då en av kadetterna lindade in sig i mexikanska flaggan och hoppade från palatsets mur. Ett minnesmärke över honom är rest i Chapultepecparken. I Mexiko kallas kadetterna, som var i 16-17-årsåldern, alltjämt för los niños héroes (hjältebarnen).

Den amerikanske officeren som ledde stormningen var George Pickett, som senare skulle bli berömd för sitt infanterianfall i slaget vid Gettysburg under amerikanska inbördeskriget.