Kommunens område motsvarar socknarna: Ekeby, Hardemo och Kumla (huvuddelen). I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
1967 införlivades Kumla landskommun i Kumla stad. Kumla kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kumla stad samt en del ur Ekeby och Gällersta landskommun (Ekeby). [6]
I kommunen består berggrunden främst av sedimentära bergarter såsom alunskiffer, sandsten och kalksten. Här finns stora, uppodlade och bördiga lerslätter som avbryts av nord–sydligt orienterade rullstensåsar. I västra delen av kommunen finns delar av ett större område med parallella nord–sydliga moränryggar, kända som drumliner.
I den östligaste delen av kommunen ligger delar av Kvismarens våtmarksområde, som huserar en rik fågelfauna.[8]
Sedan kommunens bildande (1971) har socialdemokraterna antingen haft egen majoritet eller genom politiskt stöd från Vänsterpartiet haft majoritet. I valet 2014 tappade Socialdemokraterna 1/5 av sina väljare och trenden med socialdemokratiskt eget styre bröts. Mandatfördelningen i kommunfullmäktige blev annorlunda och ett nytt blocköverskridande samarbete bildades mellan S och M.
I Kumla kommun är tillverkningsindustrin den dominerande sektorn inom näringslivet, medan en relativt liten andel av befolkningen arbetar inom den offentliga sektorn. Bland de företag som präglar kommunens näringsliv finns namn som Fortum Waste Solutions AB, som hanterar farligt avfall, och Orkla Foods Sverige AB, som specialiserar sig på produktion av saft och sylt. Området har även en lång historia inom skoindustrin, som sträcker sig tillbaka till 1800-talet, och representeras i dag av företag som Skofabriken Kavat AB.
Utöver privata företag är Kumla kriminalvårdsanstalt en betydande arbetsplats i kommunen, vilket gör att även den offentliga sektorn har en viktig roll för sysselsättningen.[8]
Kommunen har 22 581 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 116:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Kumla kommun 1970–2020[11]
År
Folkmängd
1970
16 241
1975
16 939
1980
17 760
1985
17 786
1990
18 621
1995
19 086
2000
18 983
2005
19 473
2010
20 456
2015
21 154
2020
21 862
Kultur
Kulturarv
För omkring &&&&&&&&&&&04000.&&&&&04 000 år sedan hade stora delar av det låglänta området som nu utgör kommunen Kumla rest sig över vattenytan. De första fasta bosättningarna i Kumla antas ha etablerats i områden där det fanns skiffer- och kalksten, samt på de lättare mo- och sandjordarna som lämpade sig väl för odling. Hällkistorna av kalksten i Yxhult är exempel på gravar från denna tid.
Jordbruket utvecklades från svedjebruk till permanenta åkermarker. Detta ledde till att boskap blev viktigt. Boskapen betade fritt i skogen och på andra marker som inte var lämpliga för odling. Från denna tid finns det synliga spår av gravar, som Lekebackens gravfält i Hjortsberga, Torshögen i Skyberga, Älvestakullarna, Tillrebacken och Kumla högar, samt runstenen i Vesta.
Kristendomen spreds över Sverige, och från 1100-talet och framåt började man bygga kyrkor i olika delar av landet, inklusive Ekeby, Hardemo och Kumla. Även om det är svårt att exakt datera byggnaderna från denna tid, är tornet i Hardemo kyrka troligen den äldsta synliga delen av en byggnad inom kommunens gränser.
Under 1600-talet etablerades de adliga säterigårdarna vid Säbylund, Mårsta och Nynäs. Huvudbyggnaden vid Nynäs byggdes någon gång under 1700-talet, medan den vid Säbylund uppfördes på 1780-talet.[12]
Kommunvapen
Blasonering: I rött fält två korslagda hammare i silver ovanför ett treberg i silver.
Kumla kommunvapen innehåller skomakarhamrar symboliserarnde skonäringen på orten, vilken har anor från första delen av 1800-talet och ett treberg som skall stå för ett gravfält vid Kumla by som går under namnet Kumla högar.
Vapnet fastställdes för Kumla stad 1945. Efter kommunbildningen 1971 registrerades vapnet hos PRV år 1974.
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hallsbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ [a b c] ”Kumla - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kumla. Läst 1 maj 2024.
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
^”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
^”Kulturmiljöprogram för Kumla kommun” (PDF). Kumla kommun. 2014. sid. 17–18. https://www.kumla.se/download/18.f36d14315437bafd79b22d/1465451976271/Kulturmilj%C3%B6program.pdf. Läst 14 maj 2024.